Jönköping börjar bli ok, sånär som ...

I förrgår en skön kaffestund med en av mina tjejkompisar Mitt i hjärtat av Jönköping njöt vi av sommarens mode. Är det 25 grader plus så är det. Något sott ett par 15-åriga tjejer tagit fasta på. Där var klädvalet minimalt, men kostade säkert lite mindre än ett rejält vinterställ.

Jönköping har annars fullsatt på samtliga uteserveringar. Oavsett veckodag. Som vi satt på Wienerkonditoriet kom min ex-sambo fram och berättade att post anlänt till mig. Vi skildes åt för sex år sedan, så jag slogs inför ett mysterium eftersom all adressändring fungerat. Tills denna vecka. Skumt.

Fr övrigt har jag svårt att begripa mig på tiggarna som hulkar utanför stormarknaderna. När de finns på plats hulkar de, bugar de, säger hej och en kvart senare är de som bortblåsta. Kvar finns ett halvt dussin plastkassar och en tom pappersmugg. Är det då de har lunch? Hoppas de inte åter lunch på min lokala restaurang då den har stans sämsta lunchmat. Och stans suraste - ja, jag vet inte vad jag skalla honom - lokalföreståndare kanske. Kock är han inte. Han sitter mest och glor i sin laptop.

Annars är livet bra. Men lite gnällig  måste jag ju vara!

Dessa barn...

Gubben blir grinig när barn har en röstnivå som ligger runt 100 decibel. På bussen! Och det är inte vilka barn som helst. Fan vet vilka länder barnens föräldrar kommer ifrån. Hur som helst, uppfostras deras barn att skrika som måsar?

Annars ska herrn bli intervjuad av Jönköpings-Posten och Radio Jönköping på onsdag. Fast i ett helt annat sammanhang och i en totalt annan miljö än stadens bussar...