Finland är ett land där tyngden av världskrig fortfarande sätter sin prägel på dess befolkning.
Jag har arbetat på ett hotell i Finland med tillhörande restaurang i ett halvår. Jag var hovmästare, kock, bartender, servitör, hotellreceptionist och rumstädare. Restaurangen hade 120 sittplatser och vi hade ofta bokningar i den storleksklassen. Att få ut mat till hundratalet gäster kräver en viss logistik.
Ordet logistik existerar inte i Finland.
När tre servitriser/servitörer frågar gästerna vad de önskar att dricka till maten blir det tyst. Det blir så tyst att man hunnit med att lyssna till en åtta minuter lång liveinspelning med Bruce Springsteen.
Efter vad som känns som en evighet räcker en i sällskapet upp handen och säger "vatten" och då ska hela sällskapet plötsligt ha vatten till maten. När kom de på det? Efter åtta minuter?!
Köket står och stampar med varm mat som ska ut. Men först ska drycken ut. När drycken placerats ut har naturligtvis ett antal personer i sällskapet ändrat sig. Nu ska de ha öl, snaps och vin.
Köket väntar otåligt på att den varma rätten ska serveras. En rätt som snart har svalnat.
Anledningen till detta logginlägg är Sveriges ishockey-semifinal mot Finland i eftermiddags. En semifinal som Sverige vann med 2-1. Sverige visste vad som var på spel. Finland ville vänta en stund och bestämma sig när det var två minuter kvar av matchen.
Och det gick som det gick.
Det vilar ett tungmod över finländska medborgare. Att sjunga karaoke i Finland innebär att det är molltoner i det man kan välja. Jag upplevde det i en av sydöstra Spaniens största städer där det bor alldeles för många nordbor. Och alldeles för många oroliga, sysslolösa och gnälliga pensionärer som längtar hem. Inte till kylan. Men till den nordiska midsommaren, till den nordiska sillen och till den nordiska tystnaden.
Ungefär som det finländska ishockeylandslaget gjorde i dag.
2014-02-21
2014-02-20
2014-02-17
Nours tutte
Jösses, vilket hallå det är om Melodifestivalen. Men det finns åtminstone en person som står upp för sin sak:
Nour El Refai.
När Björn Gustafsson la en hand på ett av hennes bröst, svarar hon media på detta sätt:
- Det är min tutte och jag bestämmer över den!
Nour El Refai.
När Björn Gustafsson la en hand på ett av hennes bröst, svarar hon media på detta sätt:
- Det är min tutte och jag bestämmer över den!
2013-12-21
Neil Young, Pocahontas och Marlon Brando
När jag får gåshud, får jag det när Neil Young serverar låten "Pocahontas" så här naket och utan en tillstymmelse till att göra sig till.
2013-12-19
Från negerboll till luciatåg
Vad har hänt med det land jag levt i under 63 år?
Negerboll får inte kallas för det den döptes till.
I Jönköping vill kommunen undvika att föreningar som bedöms vara odemokratiska får hyra lokal i stans Kulturhus. Och vad skulle kunna hända där i framtiden som inte hänt under 25 års tid?
Idag är vi också mycket nära en ny dödskallemärkning av musik i SR. Den fanns på 60-talet då Cornelis Vreeswijk inte ansågs rumsren. Vissa låtar med Cornelis fick inte spelas i radion.
En rektor i Bromölla har bannlyst tomtar och pepparkaksgubbar i luciatåget. Men att vi firar ett katolskt helgon från Sicilien är det ingen som bryr sig om. Inte heller att tomten inte är ett svenskt påfund.
Sen kommer vi till pepparkaksgubbarna: "Vi komma, vi komma från pepparkakeland, så bruna, så bruna vi äro alla tre, korinter till ögon och hattarna på sne". Alla förstår ju att det handlar om somalier som ned sina 20-kilosarslen ockuperar två bussäten och vad har de egentligen i ett svenskt luciatåg att göra? Och tre är de ju inte, snarare 10.000 idag.
Om nu ett luciatåg är så svenskt... Det kan ni ju fundera över.
Negerboll får inte kallas för det den döptes till.
I Jönköping vill kommunen undvika att föreningar som bedöms vara odemokratiska får hyra lokal i stans Kulturhus. Och vad skulle kunna hända där i framtiden som inte hänt under 25 års tid?
Idag är vi också mycket nära en ny dödskallemärkning av musik i SR. Den fanns på 60-talet då Cornelis Vreeswijk inte ansågs rumsren. Vissa låtar med Cornelis fick inte spelas i radion.
En rektor i Bromölla har bannlyst tomtar och pepparkaksgubbar i luciatåget. Men att vi firar ett katolskt helgon från Sicilien är det ingen som bryr sig om. Inte heller att tomten inte är ett svenskt påfund.
Sen kommer vi till pepparkaksgubbarna: "Vi komma, vi komma från pepparkakeland, så bruna, så bruna vi äro alla tre, korinter till ögon och hattarna på sne". Alla förstår ju att det handlar om somalier som ned sina 20-kilosarslen ockuperar två bussäten och vad har de egentligen i ett svenskt luciatåg att göra? Och tre är de ju inte, snarare 10.000 idag.
Om nu ett luciatåg är så svenskt... Det kan ni ju fundera över.
2013-12-10
Pär Fagerström återigen i Jönköping
I morgon, prick 09.30, ska jag träffa Pär Fagerström för en intervju.
Det är stort.
Han var en gång Olof Palmes pressekreterare, han var den som avslöjade den svenska statsbudgeten innan den ens blev offentlig, han har dessutom varit i chefsposition hos ett flertal svenska dagstidningar.
Vi ska prata om hans två år på Smålands Folkblad. Vad han åstadkom, vad han önskade och vad resultatet blev. Vi ska prata om presstöd och pengar som slussades än hit och än dit.
30 år senare ska vi mötas i en hotellfoajé i Jönköping. Det ska bli mycket intressant!
Det är stort.
Han var en gång Olof Palmes pressekreterare, han var den som avslöjade den svenska statsbudgeten innan den ens blev offentlig, han har dessutom varit i chefsposition hos ett flertal svenska dagstidningar.
Vi ska prata om hans två år på Smålands Folkblad. Vad han åstadkom, vad han önskade och vad resultatet blev. Vi ska prata om presstöd och pengar som slussades än hit och än dit.
30 år senare ska vi mötas i en hotellfoajé i Jönköping. Det ska bli mycket intressant!
Jag och Facebook
Det finns mycket kritik när det handlar om Facebook. Jag har använt mig av fb i mer än sex år.
De första åren hände ingenting på fb. Jag brydde mig inte om sajten tills jag en dag kikade in av ren nyfikenhet och fick se ett antal aviseringar. Som jag svarade på och när nyfikenheten på om kommentarer ramlat in, fick jag en liten adrenalinkick. Nu hade fb plötsligt blivit ett kontaktforum.
Vänner från way back when hade hittat mig och jag hittade f.d. arbetskompisar. Sedan var ruljangsen igång.
Facebook fungerar för mig. Snabba meddelanden om jobb, kontakter och t.o.m. känslostormar gör att jag och de vänner jag har, blir ännu tightare, vågar berätta och i slutändan mynnar dessa samtal ut i något bra.
Det kostar nig inte ett öre, det kostar mig energi, men det kan jag ta eftersom det är mitt val. En diskussion på fb, som kan en timme i mobilen, är avslutad efter två minuter på fb.
Att det finns missbrukare på fb är inte mer ovanligt än, att det finns missbrukare på gatan, idioter som brukar våld, mobbare som inte vågar konfrontera sina offer eller avarter som tror de sitter skyddade bakom sina bildskärmar.
Jag är faktiskt skitglad över Facebook!
De första åren hände ingenting på fb. Jag brydde mig inte om sajten tills jag en dag kikade in av ren nyfikenhet och fick se ett antal aviseringar. Som jag svarade på och när nyfikenheten på om kommentarer ramlat in, fick jag en liten adrenalinkick. Nu hade fb plötsligt blivit ett kontaktforum.
Vänner från way back when hade hittat mig och jag hittade f.d. arbetskompisar. Sedan var ruljangsen igång.
Facebook fungerar för mig. Snabba meddelanden om jobb, kontakter och t.o.m. känslostormar gör att jag och de vänner jag har, blir ännu tightare, vågar berätta och i slutändan mynnar dessa samtal ut i något bra.
Det kostar nig inte ett öre, det kostar mig energi, men det kan jag ta eftersom det är mitt val. En diskussion på fb, som kan en timme i mobilen, är avslutad efter två minuter på fb.
Att det finns missbrukare på fb är inte mer ovanligt än, att det finns missbrukare på gatan, idioter som brukar våld, mobbare som inte vågar konfrontera sina offer eller avarter som tror de sitter skyddade bakom sina bildskärmar.
Jag är faktiskt skitglad över Facebook!
2013-12-04
Det där med att skriva en bok
Under de senaste fem-sex åren har jag haft en önskan. Att en dag kunna skriva en faktabok om den dagstidning jag ägnade 16 år av mitt liv åt.
Idag är det önsketänkandet på väg att bli verklighet. Men vilket jobb, vilken research och vilket enormt antal intervjuer som ska göras. Jag har en s.k. side-kick som fick en tsunami i ansiktet när jag berättade om mina tankar. Han hade också tänkt i samma banor. Och där är vi nu. På samma spår, brainstorming hos mig häromveckan och biblioteken kommer inte att få någon ro.
Jag trodde aldrig att så många ville dela av sig med sina tankar, åsikter, känslor och roliga som tragiska minnen under åren 1975-1991. Journalister, grafiker, annonssäljare, vd:ar och tryckeripersonal.
Men det tyngsta jobbet är att gräva i fakta. Där lögner slogs med sanning och där Sverige fick veta att a-pressen hellre satsade pengar i fastighetsaffärer (som naturligtvis gick åt h-e) än att satsa pengar i sina egna tidninga.
Jag åt alldeles för många frallor i Stockholm på meningslösa informationsmöten om a-pressens satsning på framgångsrik dagspress, mådde illa och kom tillbaka till mitt jobb med lika dåliga nyheter jag hade när planet lyfte från Axamo...
Idag är det önsketänkandet på väg att bli verklighet. Men vilket jobb, vilken research och vilket enormt antal intervjuer som ska göras. Jag har en s.k. side-kick som fick en tsunami i ansiktet när jag berättade om mina tankar. Han hade också tänkt i samma banor. Och där är vi nu. På samma spår, brainstorming hos mig häromveckan och biblioteken kommer inte att få någon ro.
Jag trodde aldrig att så många ville dela av sig med sina tankar, åsikter, känslor och roliga som tragiska minnen under åren 1975-1991. Journalister, grafiker, annonssäljare, vd:ar och tryckeripersonal.
Men det tyngsta jobbet är att gräva i fakta. Där lögner slogs med sanning och där Sverige fick veta att a-pressen hellre satsade pengar i fastighetsaffärer (som naturligtvis gick åt h-e) än att satsa pengar i sina egna tidninga.
Jag åt alldeles för många frallor i Stockholm på meningslösa informationsmöten om a-pressens satsning på framgångsrik dagspress, mådde illa och kom tillbaka till mitt jobb med lika dåliga nyheter jag hade när planet lyfte från Axamo...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)