2013-09-20

Om att avgå från Sverige

Det är svårt att ta stockholmslag till sitt hjärta. Och det är inte lagens fel, det är den där svansen av idioter som saboterar match efter match med ett sätt att agera som hamnar på apnivå.

Den där svansen är inte ett dugg intresserad av fotboll. Den har andra intressen att bevaka. Som att skrämma skiten ur bortafansen, göra sig till obotliga patienter på närmaste psykklinik samt att dölja huvudet med en huva, ansiktet med en mask så ingen kan se att bakom det finns det bara tomhet.

Ett gapande hål som saknar innehåll, mening och empati.

Ikväll tändes en rökbomb i Västerås hockeyhall när laget skulle möta Djurgården (vilka annars?) och matchen flyttades fram 45 minuter.

Jag har svårt förstå varför man betalar mellan 200 och 300 kronor för att sabotera något många längtat efter. En spännande match, en fylld arena. Men aldrig, aldrig har dessa s.k. huliganer haft egna barn, en familj man kunnat uppleva något med och aldrig haft en förälder som berättat om respekt, förståelse och framför allt kunskap.

Vi lever i ett land där det blåser kalla vindar, där skjutvapen raderar ut de som inte lyder, där bomber briserar av samma orsak och jag vill inte längre vara med.

Jag vill avgå från det Sverige jag en gång byggde upp!


4 kommentarer:

  1. jag vill också avgå.
    Sveriges invånare skrämmer mig dagligen nuförtiden, man vågar knappt röra sig utanför sina egna väggar längre.

    vi flyttar till en karibisk ö, paraplydrinkar i ananaser och solstolar precis där stranden bryter till vatten.

    vi bara drar.

    SvaraRadera
  2. det är därför man är leksing!

    SvaraRadera
  3. Att ge upp och dra iväg har väl aldrig hjälpt någon. Upp till kamp istället. Vi är väl ändå fortfarande fler som uppför oss alldeles normalt, än motsatsen? :-)

    SvaraRadera