Det blåser inte bara en iskall vind utomhus, det blåser även en kall vind genom SR:s och SvT:s korridorer i dessa dagar.
Och det handlar naturligtvis om konsten att uttrycka sig.
I början av veckan var det den numera pensionerade sportkommentatorn Bosse Hansson som fick en känga för ordvalet "svarting". Där jag bor kallar mina vänner invandrarna mig för "mannen" eller "svenne". Jag gillar det.
I en artikel på SvT Debatt skrev den alltid finurlige Täppas Fogelberg en artikel om att han är trött på att betala skatt för konstnären Lars Vilks polisskydd. Den artikeln renderade Täppas en veckas avstängning från sitt programledarjobb i Ring P1.
Naturligtvis var Täppas som vanligt ironisk, men det fattade inte hans chef...
Under 60-talet dödskallemärktes skivor i Sveriges Radios arkiv om de innehöll texter som inte föll dess chefer i smaken. Skivorna fick absolut inte spelas i radion. T.o.m. Cornelis Vreeswijk drabbades av "förbannelsen".
"Jag håller inte med om vad du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det", sa Evelyn Beatric Hall en gång. Täppas Fogelberg känner en känsla av DDR (forna Östtyskland). Vad Bosse Hansson känner vet ingen. Men rätten att säga vad man tycker får inte undertryckas! Inte här och inte någon annanstans!
Och speciellt inte i det statsägda medium där ordet alltid varit fritt! Tills nu...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar