Har Gud nedstigit från de övre sfärerna? Eller är det Jesus som än en gång är uppstånden på den femtioelfte dagen?
Fan vet vad jag skulle tro när jag läste kvällstidningarnas huvudnyheter. Kanske var det fan själv som grävt sig upp från det underjordiska helvetet och presenterade sig.
Svaret är, att det är en skådespelare som landat på Arlanda. Ja, inte själv, han satt i ett flygplan förmodar jag. Han är 50 år, mår bra, saknar sina barn och ska göra megareklam för sin senaste film. (Att han inte pushar för scientologin är en gåta). Han heter Tom Cruise.
Han har aldrig tidigare varit i Sverige och han lär inte bli långvarig i landet, berättar nöjesskribenterna.
Men vem fan bryr sig? Jag tror världen går sin gilla gång vare sig utan eller med herr Cruise.
Visar inlägg med etikett TomCruise. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett TomCruise. Visa alla inlägg
2012-12-11
2012-07-11
Villa Feltrinelli och fyra nätter
Här har man alltså tillbringat fyra nätter. Villa Feltrinelli i Gargnano på den västra sidan av Gardasjön. Och där har det hänt grejer, ska ni veta.
Under andra världskriget använde italienske fascistdiktatorn Mussolini Villa Feltrinelli som gömställe. För sex år sedan vigdes Tom Cruise och Kate Holmes där. Jag förstår alla tre. Gargnano är ett av de sista paradisen på jorden. Iaf den västra sidan. På andra sidan trängs turistbussar och hotell, så glöm den...
Frukosten på Feltrinelli bestod oftast av löskokta ägg från traktens höns, ägg som tömdes i en mugg och avnjöts med hembakat bröd som doppades i muggen. Ägg som inte var köpta i byns livsmedelsbutik (det bor ungefär 3.500 personer i Gargnano). Menyn dag- och kvällstid var alltid lokalt fångad fisk från Gardasjön eller kött från traktens kreatur.
Om ni tittar på bilden förstår ni att hotellet har en takterass. Där satt vi på kvällarna med en drink och bara njöt av utsikten, tystnaden och ljusen av bilar och bussar på den andra sidan. Jag minns en pizzeria vi bara älskade. Borden fanns på en brygga som byggts ut mot vattnet. Man kände nästan vågskalpen mot skorna. Och jag minns dagstrippen till Venedig, världens dyraste stad, men med världens underbaraste invånare!
Hade nu inte Tom och Kate skilt sig, hade jag aldrig tänkt på Villa Feltrinelli idag!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)