En dagstidning blir aldrig trist!

Jag jobbade på en dagstidning i 16 år. Det är därför så trist, så trist att idag läsa om alla besparingar dagstidningarna är tvingade till. Det sparkas folk från höger till vänster. I slutet av 80-talet var det grafikerna som fick gå hem utan jobb, idag är det journalisterna.

Det finns idag andra media att annonsera i, det finns idag andra media att skriva artiklar i. Det finns så mycket idag. Papperstidningen kommer antagligen med tiden att försvinna och ersättas med en laptop till frukostbordet.

Hur kul är det? Med dina kladdiga fingrar från marmelad och leverpastej ska du klicka dig fram till din favvo-sajt och hur ser lappen ut efter det? Tidningen ger du tillbaka till pappersåtervinningen oavsett kladdiga fingrar. En laptop ger du inte tillbaka. Den måste du göra ren efter rinnande äggula, kladdig filmjölk, yoghurt och slipprig kaviar.

Hur kul är det? Känslan av att veckla ut en tabloid vid köksbordet är en känsla av frid, lugn och den där känslan av att jag är ensam med en tidning och bläddrar som jag vill. Om man inte är i parförhållande...